Statligt stöd till diskriminering

Två händer knäppta i bön, färgade i regnbågsfärgernaFrälsningsarmén förbjuder homosexuella att ”ta värvning” som frälsningssoldater och håller till och med förbön för att förändra sexualiteten hos homosexuella som söker till rörelsen. Huruvida det är en ok människosyn kan vi lämna därhän, däremot är det intressant att det betalas ut statligt stöd till religiösa samfund, däribland Frälsningsarmén. Stödet kan enligt lag endast gå till ”till samfund som lever upp till samhällets grundläggande värderingar”. Tydligen är det alltså en grundläggande samhällsvärdering att det är ok att diskriminera människor på grund av deras sexuella läggning. På annat sätt går det inte att tolka det faktum att bidrag betalas ut till ett flertal trossamfund som försöker ”bota” homosexualitet genom förbön och/eller utesluter HBT-personer.

Föga förvånande tycker kyrkominister Stefan Attefall (KD) inte att det är något stort problem.

”Alla religiösa samfund har säkerligen åsikter och livsstilskrav som du och jag kanske inte håller med om. Men att recensera samfunds teologiska åsikter, ja, då kan vi inte ha något stöd alls över huvudtaget,” säger han till SvD.

Det är mycket möjligt. Diskriminering på grund av sexuell läggning är dock något som är förbjudet enligt lag. Betyder det att vi kan ignorera lagar som inte stämmer överens med våra egna värderingar, eller vad är det Stefan Attefall försöker säga? Det vore högst intressant att höra honom förklara.

Eller är det helt enkelt så, att statligt stöd till religion är ett överspelat kapitel i det moderna samhället?

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2011/05/08/statligt-stod-till-diskriminering/

25 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Robert L10 maj 2011 kl. 06:50
    • Svara

    Sverige ger palestinska myndigheten 1,37 miljarder av svenska staten under en tvåårsperiod, fastän man förbjuder homosexualitet. Kanske dags att kräva ett stopp för det också?

    1. Det finns ju förslag på att bistånd ska villkoras med att man aktivt jobbar för jämställdhet. Det har också lyfts åsikter att man i så fall också skulle villkora bistånd med lika rättigheter för HBT-personer etc. Att kräva stopp för bistånd till organisationer etc. som inte tycker att alla människor är lika värda, är alltså inget nytt. Jag misstänker att ett krav i den stilen har framförts tidigare.

      Jag tänker inte ta ställning i den frågan just nu, eftersom jag inte vet vad den palestinska myndigheten gör med pengarna. Dock tycker jag i allmänhet att det är oftast är en dålig idé att ge bistånd till regimer, stater och motsvarande. Det finns alldeles för många exempel på när pengarna försnillas eller används mot befolkningen istället för att ge hjälp. Bättre är då att ge pengarna till biståndsorganisationer, som granskas på helt andra sätt än regimerna.

    • mr.primer8 maj 2011 kl. 22:28
    • Svara

    Intressant att kalla fakta skjuter in sig på lilla frälsis när man har betydligt större ”bovar” i samma sandlåda. varför inte gå in med dold kamera och syna vad man säger i moskeer runt om i Sverige. Där hade de nog fått ihop till mer än 1 program. Men det vore kanske inte så bra då ledningen nog kan räkna med smäll på fingrarna uppifrån.

    1. Det går nog att gå till de flesta religiösa samfund. Varför man valt ut just Frälsningsarmén vet jag inte, men det är inte det relevanta. Frågan är om vi verkligen ska ge skattepengar till religiös verksamhet på det här sättet.

    • erik8 maj 2011 kl. 21:43
    • Svara

    Om man inte har några pengar och går till Frälsis så är jag 100% säker på att de inte frågar om man ligger med killar eller tjejer.
    Däremot är det väl inget konstigt om de har sina egna kriterier vad gäller aktivt medlemsskap i en förening. Om man tex är sambo får man ju inte heller bli officer.
    Är det diskriminerande om en socialist inte får vara med i moderaterna? Eller en nynasse inte får vara med i Syndikalisterna? Eller om en pingstvän inte får vara med i RFSL? Man väljer väl själv vilka föreningar man går med i? Vill man som homosexuell vara med i en kristen församling kan man ju gå med i Svenska Kyrkan eller Missionsförbundet och engagera sig där. Varför försöka tvinga sig med i Frälsis?

    1. Jag ifrågasätter inte Frälsningsarméns med fleras rätt att sätta egna kriterier för medlemskap. Dock är det tveksamt om de ska vara berättigade till statliga bidrag, om de ratar medlemmar baserat på sådana grunder som på andra ställen i samhället räknas som diskriminering. Politisk åsikt ingår dock inte som diskrimineringsgrund någonstans, exempelvis.

      Dessutom har jag svårt att de att RFSL skulle neka en pingstvän medlemskap, så länge personen inte gick med för att aktivt sabotera kärnverksamheten.

      1. Så du tror att en pingstvän som tyckte att homosexualitet var en synd skulle välkomnas av RFSL?

        F.ö. kan homosexuella vara medlemmar i frälsis och har alltid kunna vara det. Däremot kan man inte ägna sig åt homosexuell sex som soldat, vilket är något annat än medlemskap.

        Man kan som soldat inte heller ägna sig åt sex om man är ogift. Man kan heller inte vara otrogen.

        Så personer som är otrogna eller ogifta är lika diskriminerade som homosexuella. Lika diskriminerade är f.ö. människor som röker eller dricker, vilket också är hinder för soldatskap.

        Det fina med frälsis är att de tycker att människor som ägnar sig åt synd skall få bli hela, rena och mätta. De tror nämligen inte på att stöta bort syndarna utan på att stötta syndarna, att dem till sig så att de på sikt kanske kan bli fria från synden.

        Visa mig en hjälpsökande homosexuell som blivit nekad av frälsningsarmén och jag skall kasta första stenen på dem.

        1. Om personen ville vara medlem för att träffa andra HBT-personer, så tror jag inte att det skulle vara ett alltför stort problem. Om personen däremot ville sabotera deras verksamhet skulle det säkert vara en annan sak.

          Poängen med inlägget är för övrigt inte att diskutera Frälsningsarmén. Det är istället att diskutera huruvida det är rätt att ge statliga bidrag till religiösa organisationer som inte baserar medlemskap på sådant som i resten av samhället anses vara diskriminering och därmed straffbart. Det skulle jag inte kalla att ”ställa upp på samhällets grundläggande värderingar”. Sen spelar det ingen roll vilken organisation det gäller.

            • Peder Nielsen9 maj 2011 kl. 08:16
            • Svara

            Så du backar? Ditt blogginlägg avslutas ju med att du retoriskt frågar om inte statligt stöd till religion är överspelat. Religion är kriteriet, inte ”diskriminering” eller specifika organisationer, utan till Frälsningsarmen lika väl som Livets Ord, Svenska kyrkan eller Baptisterna.

            Sedan finns det naturligtvis en tanke bakom att kalla Fakta siktar in sig på just Frälsningsarmén. De arbetar envetet med utslagna, missbrukare och hemlösa, och har ett gott renommé. Att sparka på Livets Ord är inte lika intressant. Men att göra Frälsis till måltavla för sitt religionshat är mer tacksamt. Och du hakar glatt på.

            1. Nej jag backar inte. Jag ifrågasätter om staten ska ge bidrag till religiösa samfund, något jag gjort länge. Därmed inte sagt att andra organisationer ska kunna diskriminera, men i detta fall är det just religiösa samfund som står under luppen.

              Om du läser mitt inlägg, så skriver jag också att jag inte ifrågasätter deras rätt att ha kriterier för medlemskap, jag ifrågasätter bara att de ska få oriktade statsbidrag om de baserar dessa kriterier på saker som anses vara olaglig diskriminering på andra håll i samhället.

                • Peder Nielsen9 maj 2011 kl. 19:40
                • Svara

                OK. Bra att du står för att religiösa verksamheter – som Frälsningsarmén eller stadsmisionen – inte ska få statsbidrag överhuvudtaget, diskriminerande eller inte. Då kan vi lämna diskrimineringsargumentet därhän.
                Men anser du då att idrottsföreningar, politiska partier och deras underorganisattioner, intresseföreningar som Sverok eller särintressen/opinionsbildare som RFSL ska ha det? Om ja, varför särskilja just religiös verksamhet?

                1. Det stora problemet med religiösa organisationer är att de ofta har åsikter som räknas som diskriminering om de framförs i icke-religiösa sammanhang. Generellt är det därför tveksamt att ge ovillkorade verksamhetsstöd till denna typ av organisationer.

                  Beträffande just politiska partier, är systemet med partistöd något vi har valt i Sverige för att partierna ska ha möjlighet att stå fria från särintressen. Precis som jag också tidigare sagt, så räknas inte åsikter som en grund för diskriminering. I lagens mening kan du bli diskriminerad på grund av religion/trosuppfattning, sexuell läggning, kön, etnicitet och funktionsnedsättning. Tror att ålder har tillkommit det senaste året. Då borde det också vara ett krav på organisationer som får statsstöd att de inte baserar sin verksamhet på särbehandling av någon av dessa grupper, som alltså är definierade i lagstiftningen.

                  Om vi ska ta en djupare diskussion, så finns det många statsbidrag som är tveksamma, inte utifrån diskrimineringsperspektivet men däremot utifrån huruvida det är statlig kärnverksamhet. Den diskussionen kräver i princip ett helt eget seminarium på ett par timmar för att reda ut, så det blir svårt att ta den diskussionen här.

                  Dock går det alltid att motivera statsstöd till projekt som bedöms vara i samhällets intresse, därför kan organisationer som Frälsningsarmén få pengar för att ta hand om hemlösa exempelvis. Då är det dock riktade stöd med krav på redovisning osv, en helt annan sak än generella stöd till verksamhet som går att ifrågasätta utifrån ”grundläggande samhällsvärderingar”.

                    • Peder Nielsen9 maj 2011 kl. 21:54
                    • Svara

                    Jag tycker du får välja fot. Du glider undan och skyller på diskriminering. Men jag tolkar dig som att du egentligen tycker att religiösa organisationer per definition inte ska ha statliga bidrag. Men organisationer med ”rätt” åsikter (dvs samma som dina) ska ha det.
                    Skruva åt åsiktsfriheten lite, med andra ord. Inte så liberalt…

                    1. Då tolkar du mig fel. Jag tycker att organisationer som på olika sätt inte delar de värderingar som satts upp i lagstiftning, inte heller ska ha rätt till statliga bidrag till sin generella verksamhet. Vad gäller religiösa samfund, är jag också tveksam till att stöd till dem skulle tillhöra statliga kärnverksamheter. På samma sätt är jag inte säker på att generella stöd till vare sig RFSL eller Friidrottsförbundet är motiverade. Däremot riktade projektbidrag, med krav på uppföljning, redovisning etc. kan mycket väl delas ut till olika organisationer. Återigen är detta en mycket längre diskussion.

                      Var du hämtat att jag skulle vilja ha åsiktsfrihet enbart för dem som tycker som jag, vet jag inte. Alla politiska partier har rätt till samma typ av partistöd, exempelvis. Även om jag personligen inte delar speciellt många åsikter med Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet eller liknande extrema partier, så säger jag inte att de inte ska ha rätt till partistöd på samma villkor som andra. Alla ska bedömas enligt samma villkor, som i sig inte får vara diskriminerande utifrån de grunder jag tidigare nämnde.

                      • Peder Nielsen9 maj 2011 kl. 23:36

                      Nu börjar vi komma någon vart. Det satt hårt inne, men nu säger du ju att religiösa samfund som FA inte ska ha några bidrag just för att de är religiösa samfund. Och därmed inte tillhör en statlig kärnverksamhet. Den åsikten kan du naturligtvis ha. Och då bör man i konsekvensens namn ifrågasätta det betydligt större stödet till RFSL, eller det ännu mycket större till friidrottsrörelsen. Men det är mer tacksamt att sparka på FA. Och det är mer tacksamt att ta till homofobargument, hur tunna de än är.

                    2. Nej, jag säger att föreningar som bygger sin medlemsantagning på principer som i fallet med en anställningssituation skulle vara straffbar diskriminering, inte ska ha statsbidrag.

                      Därefter säger jag att jag är tveksam till att stöd till religiösa samfund kan anses vara en statlig kärnverksamhet, på samma sätt som ovillkorat stöd till idrott eller för den delen RFSL kan anses vara kärnverksamhet. Det finns många andra statligt finansierade verksamheter jag ifrågasätter, listan här skulle bli alltför lång. Vissa av dessa verksamheter stödjer jag själv helhjärtat, men ser inte varför skattepengar ska gå till dem trots detta. Man måste ställa sig utanför sina egna åsikter och hitta system som behandlar alla lika, även när det innebär att ens egna skötebarn går miste om skattepengar.

                      För övrigt så ifrågasätter jag alltid åsikter som går ut på att människor är ”fel” eller ”mindre värda” på grund av något de inte kan välja själva; så som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, tro eller funktionsnedsättning. Det spelar ingen roll varifrån de uttrycks eller vilken anledning som anges. Religion som hävdar sådana saker är bara ett av uttrycken och ett av de mer farliga, på grund av risken för fanatiska följare, men det finns många andra som bör uppmärksammas likväl.

                      Du verkar mest vara ute efter att få mig att säga att jag hatar FA eller något i den stilen, men det kommer du aldrig få höra, för så är inte fallet. Att det är just FA som står i fokus i denna debatt spelar för min del ingen roll. De gör en massa bra saker. Det är deras attityd jag har problem med och som är anledningen till att jag personligen skänker pengar till andra välgörenheter. Artikeln inspirerade mig däremot till att lyfta den större problematiken med att statliga stöd utgår till organisationer som inte uppfyller de krav som ställts. Flera av dessa är religiösa organisationer, alla är det inte. Jag ifrågasätter varför vi ska ge statsbidrag till religion, för i mina ögon saknas det goda argument för det. Därmed inte sagt att jag försvarar alla andra statsbidrag, men det är omöjligt att i en artikel räkna upp alla statsbidrag som ska ifrågasättas och jag känner antagligen inte ens till alla bidrag som saknar legitimitet. Jag fokuserar denna gång på just stödet till religiösa samfund. En annan gång kommer det säkert att handla om helt andra bidrag.

        • Peder Nielsen9 maj 2011 kl. 08:19
        • Svara

        Återigen. Du är ju emot att ge pengar till religiös verksamhet, ”diskriminerandee” eller inte. Men varför ska då RFSL, Folkpartiet, Friidrottsrörelsen, Sverok och ABF få statliga pengar?

    • Läsare8 maj 2011 kl. 21:19
    • Svara

    Om de ska följa bibeln tycker jag att de ska göra det ordentligt, och komma ihåg 3 mosebok 19:19 King james version:
    ”Ye shall keep my statutes. Thou shalt not let thy cattle gender with a diverse kind: thou shalt not sow thy field with mingled seed: neither shall a garment mingled of linen and woollen come upon thee.”
    I svenska översättningen gäller vilka olika tygsorter som hellst, jag hoppas för deran skull att frälsis uniformer består av 100% bomull, annars begår de lika stor synd som homosexuella.

    1. Hahaha, mycket bra poäng 😀

    • Peder Nielsen8 maj 2011 kl. 19:21
    • Svara

    1. Att ”bota” homosexualitet är bara dumheter – men det är heller inget som Frälsningsarmén står bakom, annat än enskilda inom rörelsen. På samma sätt om det finns enskilda inom den feministiska rörelsen som hatar män relativt urskillningslöst. Till exempel.
    2. RFSL, ABF, Folkpartiet och Pridefestivalen får statligt stöd. liksom många andra organisationer. Ska det också tas bort för att inte alla ställer sig bakom de organisationerna till 100 %?
    3. Att diskriminera någon utifrån (bland annat) sexuell läggning eller religiös övertygelse är olagligt. Det är inte möjligt för exempelvis en buddhist eller ateist att bli frälsningssoldat. Varför inte framhålla det diskriminerade i detta?

    1. 1. Just Frälsis är kanske inte de som brukar försöka ”bota” homosexualitet, men det finns andra samfund som pysslar med sånt och som får bidrag. Det råkade bara vara den här artikeln som inspirerade mig till att skriva mitt inlägg.

      2. Dessa organisationer diskriminerar ingen. Att alla inte håller med om en åsikt är en sak, att aktivt diskriminera är en annan.

      3. Bra poäng. Religion är dock en åsikt, vilket inte homosexualitet är. Det går att debattera huruvida diskriminering kan ske på grund av en vald övertygelse, eller om diskriminering ska begränsas till sådant som en person inte har någon kontroll över; så som sexualitet, hudfärg eller funktionsnedsättning.

        • Peder Nielsen9 maj 2011 kl. 08:22
        • Svara

        Som socialist får jag knappast vara medlem i Folkpartiet, som ”aktivt heterosexeuell” är jag knappast välkommen i RFSL osv. I ett annat inlägg skriver du att du inte ifrågasätter Frälsninsgarmens rätt att själva ställa kriterier för medlemskap. Men det är ju det du gör.

        1. Politisk åskådning är faktiskt inte en diskrimineringsgrund i lagens mening och RFSL har mig veterligt många heterosexuella medlemmar, det finns inget som hindrar det. Det är stor skillnad mellan att basera krav för medlemskap på åsikter och att basera dem på hudfärg, sexuell läggning och liknande.

  1. Det kan ju bero på att Stefan Attefall är medlem i Pinstkyrkan som är en organisation som delar Frälsningsarméns syn på homosexualitet.

    1. Visst är det så. Det är därför jag inte är förvånad, men eftersom han också är politiker så ska det bli intressant att höra hans förklaring…

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.