Rosor, syltburkar och könsetiketter

What is in a name? A rose, by any other name, would still smell as sweet.

Shakespeare kanske inte tänkte i första hand på transpersoner när han skrev dessa ord, men det är troligt att han var mer öppensinnad inför könsöverskridande beteende än många är 500 år senare. Själv skrev skalden komedin Trettondagsafton och på teatern var det vid den tiden enligt lag förbjudet för kvinnor att stå på scenen, vilket gjorde att män spelade samtliga roller oavsett kön. Denna tradition behölls för övrigt i många studentspex långt in på 1900-talet.

Stockholm Pride har i år bjudit in Thomas Beatie som invigningstalare. Han har blivit känd som mannen som födde barn – ibland till och med det mer absurda ”gravida mannen” – då han trots sin transition från kvinna till man valt att behålla sin livmoder och äggstockar och även fött tre barn efter sin transition. Antagligen har det faktum att hans fru är steril spelat en roll i beslutet.

Det faktum att en juridisk man fött ett barn är dock extremt provocerande för vissa. 

I Sverige hade Thomas Beatie aldrig kunnat göra detta. Här tvingar vi alla som vill genomgå könskorrigerande behandling att inte bara sterilisera sig, utan även lova på heder och samvete att de inte sparat undan några könsceller någonstans för att kunna skaffa barn i ett senare skede genom assisterad befruktning. Än så länge syns ingen ljusning på den punkten, framför allt då KD blockerar lagstiftning genom att remissen som skulle kunna innebära en ändring ligger inlåst i en låda på socialdepartementet. Dock är de inte ensamma utan även så kallade socialliberaler i FP hyser agg mot tanken på att kvinnor skulle kunna bli pappor och vice versa.

Jag har själv aldrig förstått varför det skulle vara farligt, oacceptabelt eller ens konstigt med en man som föder ett barn. Kanske är jag påverkad av att ha sett filmen Junior med Arnold Schwarzenegger i ganska unga år.

Jag definierar mig själv som man. Exakt var min manlighet sitter har jag ingen aning om och jag bryr mig inte så mycket heller. Den finns där, antar jag, eftersom jag känner mig som en man och inte som en kvinna. Inte heller känner jag mig som något däremellan, utöver, bortom eller på annat sätt överskridande. Det är dock sällan något jag reflekterar över, utom i de fall då jag antingen anses medskyldig till allt som andra män gjort genom historien, eller när jag diskrimineras på grund av mitt kön. Jag kan dock garantera att min manlighet inte sitter i vilken typ av könsceller jag kan bidra med till en reproduktiv process. Jag kan, så vitt jag vet, få barn tillsammans med en annan person. Däremot kan alla inte det, av olika medicinska skäl, så varför det skulle vara en relevant definition av kön har jag svårt att förstå.

Den som är trans- eller intersexuell vill ofta korrigera sin kropp kirurgiskt för att uppfattas som det kön som jaget identifierar sig med.Kanske hade denna typ av kirurgi inte behövts i lika stor utsträckning, om vi dels inte hade juridiska kön med enbart två val, dels saknade könsspecifika föreställningar om utseende, beteende och en massa annat. Nu är det dock den värld vi lever i och det blir därför nödvändigt att ta till medicinska och juridiska åtgärder för att människor ska kunna behandlas utifrån vilka de är istället för utifrån vilka andra tror eller tycker att de är.

Tvångssteriliseringarna är en skamfläck i ett modernt samhälle, men de är ändå bara symptom på en underliggande, konservativ och meningslös struktur. Behandling av symptomen är dock bara det första steget mot att bota den sjukliga fixeringen vid binära kön som samhället lider av.

Så låt varje individ definiera sig själv. Vi är människor, inte syltburkar som andra kan sätta etiketter på efter eget behag.

What is in a name? A rose, by any other name, would still smell as sweet. Shakespeare kanske inte tänkte i första hand på transpersoner när han skrev dessa ord,...