Läser att lokalpolitiker i Köpenhamn överväger att legalisera cannabis. Föga förvånande är den svenska polisen kritisk, i förbudslandet Sverige gillar man inte att andra länder tillåter saker vi förbjudit. Helst vill man ju dessutom förbjuda ännu fler saker.
Själv tycker jag det ska bli spännande. Jag har aldrig nyttjat några andra droger än alkohol och någon enstaka cigarr, men principen är ändå relevant. Cannabis är lagligt på många håll i världen. Precis som med mycket annat som man vill förbjuda så handlar det inte om att det man förbjuder är farligt utan att fel sorters personer tjänar pengar på det. Istället för att då slå till hårt mot organiserad brottslighet, förbjuder man saker som de tjänar pengar på och gör dem alltså en tjänst genom att göra dem till den enda leverantören. Visst, efterfrågan minskas en del genom förbudet, men den försvinner inte. De som fortsätter att nyttja det förbjudna får dessutom en kortare väg till brottslighet, eftersom de redan tagit klivet över det förbjudnas gräns.
Det ska bli intressant att se effekten av en legalisering och jag hoppas att Sverige tills vidare avskaffar alla straff för bruk av cannabis samt innehav för personligt bruk. En brukare är inte en brottsling. En missbrukare behöver vård och inte straff. För vissa människor har också cannabis en medicinsk effekt, något som måste erkännas och som också bör resultera i medicinsk utskrivning för t.ex. smärtstillande användningar. När allt detta väl är gjort kan vi fortsätta diskussionen om legalisering eller inte.
Jag räknar med mothugg från min vän och kollega Abit Dundar. Han har skrivit tidigare om detta, läs det gärna. Han är mycket kunnig på området.
1 kommentar
Bra skrivet! Jag undrar hur mycket resurser Sveriges poliser använder varje år för att bekämpa cannabisbruket. Det känns som om de pengarna kunde användas till så mycket vettigare saker.