Something old, something new,
Something borrowed, something blue,
And a silver sixpence in her shoe.
De nödvändiga sakerna för en brud, i varje fall i anglosaxisk kultur, är hämtade ur detta rim som går tillbaka åtminstone till den viktorianska eran. Genom populärkulturen har det spritt sig även till våra delar av världen och refererades till bland annat i Kårspexet Kristian Tyrann. Normalt sett glöms för övrigt den sista raden bort och det är bara de fyra första sakerna som en brud försöker samla ihop inför sitt bröllop.
Socialdemokraterna har sedan de hamnade i opposition tvingats inse att en enpartiregering inte kommer att vara möjlig den dagen de vinner ett val igen. Därför har de tvingats in i en ny allians med sina forna samarbetspartier, ett samarbete som kommer att bilda en trepartiregering om de vinner nästa val. Att det är en ny och ovan situation för socialdemokraterna är tydligt och vissa tänker säkerligen på det som ett tvångsäktenskap, eller ett marriage of convenience. Att Mona Sahlin däremot skulle ta det så bokstavligt hade nog ingen kunnat tänka sig, men hur ska man annars tolka de senaste utspelen från socialdemokraterna?
Igår samlade Mona Sahlin ihop den ”nya” politiken för socialdemokraterna och presenterade den på DN debatt. Hon lyckades dock samla ihop inte bara något nytt (nåja, enligt henne i alla fall) utan dessutom något lånat (eftersom större delen av de nya målen lät som de Alliansen gick till val på för fyra år sedan och dessutom hade hon lånat siffermålen från sin företrädare Göran Persson). Genom att hon dessutom lånat målen från den ”blå” högern, täckte hon in även det blå. Den blå insamlingen började för övrigt redan tidigare, när socialdemokraterna steg för steg började kopiera Folkpartiet liberalernas skolpolitik.
Återstår då något gammalt. Det problemet löste Sahlin enkelt när hon presenterade sina affischnamn inför valrörelsen. Samtliga toppnamn är hämtade från Göran Perssons regering(ar), namn som är gamla och beprövade. Är budskapet att med socialdemokraterna i regeringen kommer allt att bli som det alltid varit?
Mona Sahlin verkar se sig själv och socialdemokraterna som en klädsamt rodnande brud, i begrepp att ingå äktenskap med ett vänsterparti som minst hälften av hennes väljare inte vill ha något att göra med och ett miljöparti som drar åt höger och dessutom tar väljarna från henne. Gott så. Att hon kände sig tvungen att samla ihop de anglosaxiska nödvändigheterna för en brud kommer dock inte att vinna henne många röster, snarare tvärtom. Och sexpence i skon? Nja, den har nog Ohly redan tagit i sin iver att höja alla skatter, kosta vad det kosta vill.
Läs också Sebastian Bjernegård, Per Ankersjö, Kent Persson, Tokmoderaten, Christoffer Fagerberg.
Fotnot: bilden är ett montage.
3 pingar
[…] 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, […]
[…] Länkuppdatering: Expressens och SVD:s ledarsida kommentera kring detta och hur faktiskt detta liknar sossarnas frågor i tidigare val. Nu skriver också Sebastian Bjernegård om detta. Amanda Brihed skriver också ett snabb notis hur försöker få den gamla låta som det nya. Adam Cwejman funderar också kring detta. Per Pettersson, […]
[…] bloggare: Per pladdar, Fagerberg, Mitt i steget, Tokmoderaten, […]