Koppla ihop CSN med verkligheten

De tekniska utbildningarna i Sverige har länge varit särbehandlade. För en mängd år sedan bad några tekniska högskolor om att få utöka antalet poäng för civilingenjörsutbildningarna. Anledningen var att arbetsbelastningen per poäng var orimligt hög jämfört med andra utbildningar och att det inte gick att minska arbetsbördan, då det skulle innebära att utbildningen inte längre uppfyllde de krav som ställdes på dem. Den gången blev det avslag, men med ett erkännande från högsta ort att arbetsbelastningen per poäng var långt större än för de flesta andra högskoleutbildningar. På senare år har civilingenjörsutbildningen blivit fem år istället för fyra och ett halvt, men det tog ett par decennier.

Nu visar det sig att det inte bara är arbetsbelastningen som skiljer de tekniska utbildningarna. Dessa utbildningar är nämligen program som ska läsas på fem år, eller tre för högskoleingenjörer, och under dessa år är det inte nödvändigtvis så att man läser exakt 30 högskolepoäng per termin. Istället är normen att antalet poäng skiljer sig mellan hösttermin och vårtermin och att det är läsåret som helhet som betraktas av skolan. Tyvärr är det inte så CSN ser på det hela och därför drabbas fler och fler teknikstudenter av återbetalningskrav och ibland även hot om polisanmälan från CSN. CSN anser att studenter, som tar exakt de poäng som deras program säger att de ska ta och utan egen möjlighet att påverka studieplanen, fuskar.

Det borde inte vara någon diskussion om att den typen av krav är orimliga och omedelbart borde dras tillbaka. Studenter som följer studieplanen och tar sina 60 hp på ett läsår, borde vara mönsterstudenter hos CSN. Där tittar man dock enbart på exakta paragrafer i sitt regelverk och kikar sen bara på terminsprestationerna. Inte på ett läsår som helhet. Att det kan slå totalt fel för programstudenter är uppenbart och nu har vi även siffror på det. Studentkåren vid KTH har gjort en kartläggning som visar att minst 400 studenter är drabbade bara vid KTH. I ett av fallen ligger återbetalningskravet på 42 000 kr.

CSN är bakbundna av regelverk som skapats till största delen av personer som aldrig läst den typen av utbildning som dessa studenter gör. Politiker har ofta en bakgrund inom statsvetenskap och juridik, studier som i sin struktur skiljer sig stort från de tekniska utbildningarna. Jag själv har läst både en civilingenjörsutbildning och medie- och kommunikationsvetenskap och det är två olika världar, både vad gäller arbetsbelastning och struktur på utbildningen. Det är tydligt för mig att dagens studiemedelssystem är anpassat efter en struktur där heltidsstudier är exakt 30 högskolepoäng per termin och där kurser rapporteras in i följd. Att som på KTH läsa två-tre kurser parallellt under en period (en halv termin) och att resultaten rapporteras in vid olika tillfällen är inte ett system som passar CSN:s kontrollmekanismer.

Statssekreteraren Karin Pilsäter (FP) på utbildningsdepartementet säger till SvD att ”man tycker situationen är olycklig, samtidigt som regelverket för studiestödet är tydligt. Det har skett en felaktig utbetalning och den måste man betala tillbaka.” Den inställningen är förståelig men olycklig. Det kan inte vara upp till högskolorna att se om sina ”rutiner” som hon säger – i så fall kommer det krävas total genomgång av alla studieplaner och nya beslut på diverse olika nivåer, processer som tar ett par år att genomföra i bästa fall. Under tiden kommer fler studenter att hamna i kläm. Den enklare lösningen är att CSN:s riktlinjer görs om för att tillåta kontroll av hela läsår istället för enbart terminer. Då skulle de flesta av problemen för programstudenter på främst de tekniska utbildningarna elimineras. I sak skulle inget förändras när det gäller skyldighet att uppfylla målen, den enda skillnaden vore att kontrollperioden blev dubbelt så lång. Därmed skulle också överklaganden som beror på sent inrapporterade resultat kunna minskas. Det vore bättre för studenterna, för lärosätena och även, i förlängningen, för CSN.

Intressant?

De tekniska utbildningarna i Sverige har länge varit särbehandlade. För en mängd år sedan bad några tekniska högskolor om att få utöka antalet poäng för civilingenjörsutbildningarna. Anledningen var att arbetsbelastningen...