Riksdagen kommer inom kort att till omröstning ta upp en motion gällande ett erkännande av folkmordet på armenier i dåvarande Osmanska riket 1915. Folkmordet är en het potatis internationellt, eftersom dagens Turkiet (som utropades ur det gamla Osmanska riket 1921) vägrar erkänna det och reagerar kraftigt varje gång någon för det på tal. Det är lite underligt kan jag tycka, eftersom det skedde i det gamla riket, ett rike som Kemal Atatürk bröt med genom utropandet av republiken Turkiet. Det är dock verkligheten som vi måste förhålla oss till.
Som det ser ut just nu kommer alla de rödgröna i oppositionen att rösta ja till motionen. Dessutom har tre alliansledamöter aviserat sina ja; Gulan Avci (FP), Agneta Berliner (FP) och Annelie Enochson (KD). Utöver det har Fredrik Malm (FP) skrivit under den ursprungliga motionen. Moderaterna säger dock tvärnej och det är den stora anledningen till att majoritetens övriga ledamöter också säger nej. Man vill inte ”spräcka alliansen”, som om detta skulle vara en så avgörande fråga att det ens fanns risk för det. Alliansen är starkare än så och detta är inte en regeringsproposition vi pratar om. Den stora anledningen är väl att Carl Bildt inte är sugen på att behöva ta upp en så pass kontroversiell fråga när han reser runt i världen.
Mark Klamberg skriver, givetvis helt korrekt rent juridiskt, att det inte åligger våra ledamöter på Helgeandsholmen att skriva historia. Turkiet måste själva göra upp med sin historia och rent juridiskt ankommer det på internationella brottsmålsdomstolen i Haag att avgöra om det var folkmord eller inte. Gott så. Samtidigt tycker jag det ska stå vår riksdag fritt att be vår regering att officiellt företräda en åsikt, i det här fallet att det skett ett folkmord och att berörda parter bör göra upp med det. Det är nämligen rätt grundläggande för relationer, oavsett om det är mellan individer eller mellan nationer. Om man inte gör upp med gammalt groll, kommer det ligga och gro och bara bli värre.
Jag är varm anhängare av att ta in Turkiet i EU så snart de uppfyller alla antagningskriterier. Att fortsätta förhandlingarna och samtidigt förklara vilka kriterier som inte är uppfyllda är viktigt i denna process. Att börja prata med Turkiet, givetvis på ett konstruktivt men ändå rättframt sätt, om folkmordet 1915 är ett steg i rätt riktning. Jag stödjer de riksdagsledamöter som känner tillräckligt starkt i frågan för att gå emot den officiella partilinjen och önskar dem lycka till. Deras ställningstagande är riktigt, även om det självklart inte är av avgörande betydelse för frågan vad enbart Helgeandsholmens invånare tycker.
7 kommentarer
1 ping
Hoppa till kommentarformuläret
http://svt.se/2.35188/1.2045150/medias_bevakning_brast_i_objektivitet
Hej!
Resonemanget om folkmordskonventionens kronologi hamnar helt fel om man t.ex. påminns om det lilla faktumet att även Förintelsen ägde rum innan FN-konventionen kom till. Rent juridiskt finns det inte något undantag för ju Förintelsen, varpå det skulle innebära att även den skulle ifrågasättas som folkmord om det är nu det som man hänger sig på vad gäller Folkmordet 1915.
Dessutom så är FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordet knappast något nytt, utan bygger på redan då existerande lagar och praxis. Haag-konventionen från 1907, närmare bestämt Martens-klausulen som fastslog kombattanters och civilbefolkningens rättigheter under krigstids. Det var just enligt denna konvention som de allierade anklagade dåvarande Turkiet för att begått ”brott mot mänskligheten och civilisationen”, d.v.s. exakt de kriterier som Raphael Lemkin använde när han 1943 myntade begreppet genocide och senare skrev grunden till FN-konventionen 1948. Det är just därför som forskningen kallar Armeniska folkmordet för ”folkmordsprototypen” medan Förintelsen brukar kallas för ”folkmordsparadigmet”.
Väldigt intressant kommentar! Jag hade inte sån stenkoll på det juridiska läget och historiken bakom begreppet, tack för upplysningen.
Och som sagt, jag tycker att det armeniska folkmordet är just ett folkmord, det råder det inga tvivel om. Sen att det troligen aldrig kommer gå att döma någon ansvarig är en annan sak. Folkmord är folkmord, oavsett när uttrycket myntades.
Per – tycker att Mark i detta fall resonerar fel. Han verkar se det som om att riksdagen ska pröva om det är folkmord. Och det ska vi givetvis INTE göra. Det är upp till jurister. Detta folkmord är dock prövat och uppfyller FNs kriterier. Eftersom detta i högsta grad är en politisk fråga är det därmed OK för politiker/riksdagen att erkänna folkmordet. Anser jag.
Se gärna min blogg idag: http://agnetaberliner.blogspot.com/2010/03/politikers-uppgift-nar-det-galler.html
Jo, jag tycker att Mark drar fel slutsats, även om hans resonemang har validitet. Det är ju så att folkmordet inte prövas i riksdagen, däremot tycker jag som du att det definitivt kan tas upp för politisk behandling på det sätt som görs. Så jag håller på dig och de andra som vill rösta bifall till motionen. Varför rösta nej till något som man vet stämmer? Spelar ju ingen roll att det är riksdagen och inte Haag som uttrycker sin åsikt. Det finns ändå ingen att fälla för folkmordet, det lär inte vara många nu levande som kan anses ha något ansvar för det.
En intressant fråga om än kanske inte den viktigaste som riksdagen tar upp. Skapade dock viss debatt på socialdemokraternas partikongress då partiledningen vara emot att erkänna folkmordet. Detta med motiveringen att det var tveksamt om man kunde erkänna folkmord som skedde så långt innan några internationella lagar om folkmord ens existerade. Men just i den frågan fick partistyrelsen stryk.
Men hur kommer det sig att alliansen känner att det här är en fråga man måste prata ihop sig kring? Vore det inte bättre om man tillät de olika partierna att bestämma själv i såna här frågor?
Ja, jag tycker också att ledamöterna borde få rösta efter sitt eget samvete. Att det här skulle vara en principiellt viktig fråga från ett blockpolitiskt perspektiv har jag svårt att förstå.
[…] Madon – på Newsmill, Armeniska Riksförbundet, Pierre Karatzian – på SVT Debatt, Per Pettersson, Ola Möller, SVD, Expressen skriver här och här, Hurriyetdailynews, Gurgin, SVT:s Rapport, […]