Eu-parlamentet antog idag med stor majoritet den resolution som lades fram igår, som kräver större öppenhet i Acta-förhandlingarna och att avtalet inte ska röra annat än varumärkesförfalskningar. Budskapet är klart: redan i nästa förhandlingsomgång i april förväntar sig parlamentet att kommissionen för fram de nya kraven från EU och dessutom förväntas parlamentet få ta del av hela avtalstexten så snart kommissionens representanter kommit hem igen.
Hur stor chansen är att EU kan få med sig USA på dessa krav kan jag inte bedöma, men det lär bli en väldigt hård strid oavsett vinnaren. Det riktigt intressanta kommer ju om det efter nästa runda visar sig att EU-parlamentets krav står i direkt motsats till krav som ställs av USA. Ja, förutsatt att kommissionen ens fått tillstånd att visa parlamentet förhandlingstexterna då, så vi vet att det är fallet. Om parlamentet inte tänker godkänna en text som inte uppfyller deras krav, och USA inte tänker godkänna en text som gör det, kommer det kunna bli väldigt intressanta förhandlingar…
Jag tror det stora problemet här är en gigantisk kulturkrock. I USA har lobbyister mycket större makt än i Europa och skivbolagens plånböcker kan köpa mycket lobbyisttimmar, med pengar som kunde gått direkt till artisterna eller satsats på att hitta nya affärsmodeller. Istället gör man allt för att bevara ett system som numera är förlegat. I Europa ser man istället framåt, människorättsorganisationer som värnar integritet och rörelser som ser upphovsrätten i dess nuvarande utformning som förlegad, har intagit de opinionsbildande finrummen och driver på i en motsatt utveckling. Det är inte underligt att förväntningarna på avtalet ser helt olika ut.
I detta sammanhang är det minsta gemensamma nämnare som är den enda vägen ut. Avtalet var från början tänkt att stoppa förfalskning av varumärken och det är alla överens om. Låt avtalet handla om det då! Stryk integritetskränkande åtgärder för att sätta åt tonåringar som har låtar i sin mp3-spelare som de kanske inte har betalat för när de har laddat ner. Exakt hur detta skulle avgöras i en gränskontroll är dessutom väldigt oklart för mig; jag menar, hur vet de om man laddat ner en låt eller använt iTunes för att göra om en köpt skiva från sin bokhylla till mp3-filer för att kunna ha med sig dem?
Nej, EU-parlamentets resolution är bra och ställer helt rätt – och rimliga – krav på hur kommissionen ska agera i förhandlingarna framgent. Att det dessutom skett med bred majoritet är ännu mer glädjande.
Läs också Joakim Hofvander, Andreas Froby, Hax, Christian Engström, Svensk myndighetskontroll.
