Privatkopieringsavgiften som Copyswede nu vill ta ut på hårddiskar och USB-minnen verkar strida mot lagen. Jag är ingen jurist, men så här står det i Upphovsrättslagen (1960:729), kap 2 §26k (med min kursivering):
26 k § När en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller till landet inför anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för privat bruk, har upphovsmän till skyddade verk som därefter har sänts ut i ljudradio eller television eller som har getts ut på anordningar genom vilka de kan återges rätt till ersättning av näringsidkaren.
Upphovsmännen har dock inte rätt till ersättning, om de tillverkade eller införda anordningarna skall
1. användas till annat än framställning av exemplar av verk för privat bruk,
2. föras ut ur landet eller
3. användas till framställning av exemplar av verk till personer med funktionshinder. Lag (2005:359).
Det betyder att avgiften inte får tas ut på något som inte ska användas för annat än framställning av verk för privat bruk. Det betyder att det alltså vore olagligt för branschen att ta ut avgiften på de externa hårddiskar jag har köpt för att kunna lagra mina bilder på. Jag som aktiv amatörfotograf försöker snarast hitta ett sätt att tjäna pengar på mina egna bilder, då vill jag inte betala en avgift till Copyswede för att få rätten att lagra dem. Jag misstänker att även många andra använder externa hårddiskar för säkerhetskopiering och lagring av andra dokument, inte just för ”framställning av exemplar av verk för privat bruk”. Gissningsvis är det de interna hårddiskar som monteras i serverrack som är de som främst används till att framställa kopior av verk. Med lite logik så innebär det att det borde vara interna hårddiskar som skulle beläggas med en kopieringsavgift, inte de externa. Problemet är då att alla datorer måste ha en intern hårddisk till system och programfiler, som inte heller är ”framställning av exemplar av verk för privat bruk”.
Slutsatsen måste alltså bli att Copyswede helt enkelt får lov att ge sig och lägga ner sina krav på att få ta ut avgifter på hårddiskar och USB-minnen (vem fasen använder förresten ett USB-minne för att kopiera över filmer osv till, de är ju superslöa?). Det är högst osannolikt att en domstol skulle gå på deras linje, om de väljer att driva frågan hela vägen dit. Enda chansen de har är om de kan kontrollera vad en person tänker använda sin hårddisk till, något som givetvis är omöjligt i praktiken.
5 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Jonas: Enligt Copyswede gör de och elektronikbranschen undersökningar som visar att det kopieras på USB och HDD. Svårt att tro att branschen, eller lagstiftaren för den delen, skulle köpa något annat. Samma undersökningar visar ju att det kopieras mindre till CD och liknande.
Niklas: Att bara vissa upphovsmän får något beror på att de som får något är de som kopieras. Privatkopieringsersättning ska ju, som namnet antyder, ersätta någon som fått sina alster privatkopierade. Vore väl jättekonstigt om alla upphovsmän fick ta del av den ersättningen? Det är ju inte ett soc-bidrag direkt. Inte heller är den kopplad till internet.
Å andra sidan tycks du ju föredra att alla medborgare är med och betalar, inte bara de som genom elektronikbranschens pålagor är med och betalar ersättningen när de köper lagringsmedia. Det finns andra länder i Europa där privatkopieringsersättningen ligger på skattsedeln, som du föreslår. Det är en fullt realistisk möjlighet. Men jag tycker att det är rimligare att branschen betalar, eller som det i praktiken blir: de som köper ett lagringsmedium som kan användas till privatkopiering köper också rätten att göra det med sagda lagringsmedium. Jag tycker det vore tokigare att även den som inte nånsin köper lagringsmedier är med och betalar via skattsedeln.
Det är dock orimligt att man ska betala för ”möjligheten” att använda ett lagringsmedia för privatkopiering om man aldrig kommer att göra det. Hårddiskar används alldeles för mycket till helt andra saker. En CD eller DVD kanske kan sägas användas för privatkopiering i åtminstone 50% av fallen, då kan det vara motiverat. Hårddiskar används för antingen backuper eller lagring av egen information på annat sätt, alternativt till piratkopiering. Privatkopieringen är en extremt liten del och det är därför inte motiverat att ta ut avgifter – om inte avsikten är att förändra privatkopieringsavgiften till en piratkopieringsavgift förstås.
Det visar bara hur otidsenlig avgiften är idag. Det hade kanske fungerat bra år 1981, men idag när internet finns så är det enda som fungerar att reformera hela systemet eller att ta bort avgiften helt. Att ta bort avgiften kanske ändå inte är en så dum ide eftersom det är bara vissa upphovsmän som får något. Utdelningen av intäkterna lär nämligen vara orättvis. Man skulle kunna införa ett helt annat system där staten betalar för kulturen och att det är gratis att använda det. Det är ju gratis att låna böcker på bibliotek så varför inte för musik och film?
Om man hårdrar det lite så har du å andra sidan rätt till ersättning för alla rörliga bilder som du publicerar eftersom man kan lagra dem på sagda hårddisk, så om du tar en film och dyngar upp den här så ska du ha din del av kakan… För Internet måste väl kunna ses som en ”anordning genom vilken den kan återges”?
Det vore väl en skön knorr på historien om inte annat…
Tekniskt sett så är du lite fel ute då de flesta USB minnen klarar av att läsa i runt 20MByte/sec.. mao ca 160mbit/s (exkl overhead). En H264 encodad film ser helt ok i ut i 1mbit/s så det funkar helt ok med USB som lagring.
Många moderna TV apparater och ”mediaspelare” har USB som gränssnitt för att lagra media.
Gör man det då? Nej, min flickvän som ser mest på tv hos oss kollar antingen på de vanliga kanalerna eller via nätet på Mac-minin. Jag kommer inte ens ihåg senast när jag brände en music eller filmskiva, kanske dags att helt avskaffa medieskatterna eftersom tekniken redan sprungit ifrån dom.