Till hösten börjar de nya reglerna för antagning till högskolan att gälla. Det nya systemet, som ger en rättvis bonus till dem som läst meriterande ämnen som matematik språk och därmed ger en maximal meritpoäng på 22,5 visar sig dock ha en oväntad baksida. Bonusen gäller bara för gymnasiebetyg från 2003 och framåt och gör att de med äldre betyg bara kan komma upp till maximalt 20,0 och därmed inte kan konkurrera med de yngre som söker till samma utbildningar. Det gör det orättvist och gör att systemet givetvis måste korrigeras för att hindra detta.
Högre utbildning - äldre göre sig icke besvär?
Det är många som tänkt plugga i höst, precis som varje år. Det är förstås många unga, men även lite äldre personer söker in på utbildningar efter att ha varit ute i näringslivet under ett antal år medan de funderat på vad de vill plugga. För många är det både naturligt och välbehövligt att ta några års uppehåll från studierna för att finna sig själva och att komma på hur de ser sin framtid och det bör uppmuntras, speciellt med tanke på arbetslinjen. Arbetslivserfarenhet blir också allt viktigare när man söker jobb, även när man har en färdig utbildning i bagaget.
Nu visar det sig tyvärr att de nya reglerna för antagning till högre utbildning, där bonus ges om man läst meriterande ämnen som matematik och språk, straffar dem som väntat med att söka in till högskolan. Bonusen som gör att den maximala meritpoängen höjs från 20,0 till 22,5 gäller nämligen bara slutbetyg från och med 2003. Det betyder att de som tagit studenten innan 2003 aldrig kan komma över 20,0 och därmed omöjligt kan konkurrera med de som är yngre. Varför ingen har uppmärksammat denna brist, förrän samma vecka som de första antagningsbeskeden med de nya reglerna ramlar ner i brevlådor över hela landet, är obegripligt. Därför är förändring mer brådskande och en korrigering av reglerna måste sättas högst på prioriteringslistan för den nya, förhoppningsvis borgerliga, regeringen efter höstens val.
Många reformer som genomförts under den senaste mandatperioden har varit bra och över lag genomtänkta. Det finns exempel på några reformer som lidit av barnsjukdomar, men de allra flesta har varit väldigt positiva. Även på utbildningsområdet har det varit bra och vi har bland annat fått en av de mest genomtänkta lösningarna på ett avskaffande av kårobligatoriet som någonsin presenterats. Även det reformerade antagningssystemet är rätt tänkt i sak. Genom att studenter som ansträngt sig i gymnasiet och läst svårare ämnen också får lättare att komma in på högskolan än de studenter som läst massage eller körkortsteori blir systemet mer rättvist. Därför är det synd att det nya systemet för antagning till högre utbildning, vars principer är sunda och kommer att bidra till att de studenter med bäst förutsättningar att klara sig är de som kommer in på de högre utbildningarna, har en sådan uppenbar och obegriplig skavank. Rättvisevinsten som uppnåtts genom reformen förminskas genom det djupt orättvisa i att studenter med maxbetyg inte ens får en chans att konkurrera med sina yngre kompisar till de mest attraktiva utbildningarna, oavsett om de läst matte eller massage på skoltid.
Nu är det inte så mörkt som det kan verka. Till hösten kommer många personer att vara helt utan chans att komma in på populära utbildningar, men med snabbt agerande efter valet går det att förhindra fler problem. Ett genomtänkt system bör inte vara alltför svårt att korrigera för att ta hänsyn till alla de äldre betyg som inte räknas på samma sätt idag. Den enklaste lösningen är antagligen att just på de utbildningar där det krävs maxbetyg räkna de äldre betygens 20,0 som lika mycket värda som de nyares 22,5. Med tanke på att avgörandet sedan görs på antagningsprov, intervjuer eller liknande så kommer urvalet att i praktiken bli bra. Eftersom det i princip är på de utbildningar som kräver toppbetyg som de olika betygsvärderingarna kommer att innebära problem , kan ett enda snabbt beslut rädda reformen. Det enda som krävs är att utbildningsdepartementet sväljer stoltheten och erkänner att man gjorde en misstag.
Fotnot: Enligt Verket för Högskoleservice är det 5 786 personer som i höst drabbas av reglerna genom att deras äldre 20,0 i betygssnitt inte räknas som lika mycket värt som de nya 22,5.
7 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
De inflaterade och missvisande betygen har idag spelat ut sin roll som urvalsinstrument, och man försöker med jämna mellanrum patcha systemet med snabbfixar, vilket gör systemet ännu med korrupt och orättvist. Som påpekats av en tidigare kommentator, så vore ett system med antagningsprov det mest rättvisa. Varje lärosäte/instutition skulle själv använda sig av antagningsprov, intervju, essä etc, för att mäta kunskap och lämplighet hos de ansökande utan kvotgrupper, åldersdiskriminering och andra dumheter. Detta tillvägagångssätt skulle dessutom bättre efterlikna hur det går till i en riktig rekrytering i arbetslivet. Idag tittar ingen arbetsgivare på betyg.
Hej Per!
Det stämmer inte som DN och Sydsvenskan skriver att de med äldre betyg skulle vara chanslösa. Det finns fler vägar in i högskolan än bra betyg. Minst en tredjedel av platserna på varje utbildning fördelas t ex utifrån högskoleprovet — där de som hunnit skaffa lite mer livserfarenhet oftast lyckas bättre än yngre (utöver detta finns också högskolornas möjlighet att använda egna urvalsregler, men den används i praktiken ganska lite).
Det är ju alltid en avvägning om man ska ha någon form av övergångsregler eller inte när man förändrar ett system. Hur man än gör blir det ju alltid förändrade förutsättningar för några. Ju fler särlösningar, desto större risk att några hamnar mellan stolarna. Den här gången gjorde vi bedömningen att de som har äldre betyg har så goda möjligheter att komma in genom högskoleprovet att det inte behövdes någon särlösning för dem.
Med vänliga hälsningar
Malin Strid
politisk sakkunnig hos Tobias Krantz
Detta förutsätter dock att de sökande faktiskt har skrivit högskoleprovet, vilket inte alls är givet—framförallt om de inte hade informerats om dem potentiella konsekvenserna i tid.
Om någon har 20 i betyg, tex, vore ren nyfikenhet normalt sett den enda anledningen att skriva provet. (Härtill måste man betänka komplikationer som terminsvårigheter, då proven bara ges två gånger per år.)
Jo jag håller med. Jag har själv aldrig gjort högskoleprovet eftersom jag räknade med att 19,85 i meritbetyg skulle räcka till alla utbildningar jag kunde vilja söka. Det är sällan man gör det om man ändå har maxbetyg eller närapå max.
Om baksidan var oväntad kan man diskutera: Just detta problem nämdes redan första gången jag hörde talas om reformen. (När detta var minns jag inte, men det är ett bra tag sedan.)
Problemet är att alltför många människor, inklusive politiker, helt enkelt inte tänker mer än ett schackdrag framåt. Oberoende ögon såg problemet med en gång, och hade säkert också kunnat förslå en del lösningsalternativ. (Tex en linjärt avtagande bonus som hade gett 2.5 poäng vid en grundpoäng av 10, men inte en enda vid en grundpoäng av 20.)
Mycket klok bloggpost! Hoppas du har möjlighet att ligga på Krantz om detta vid tillfälle! Det måste ske en förändring – du kopplar det mycket klokt till arbetslinjen och det ”omöjliga” kravet många arbetsgivare har på både färsk utbildning OCH arbetslivserfarenhet och ett par goda referenser (här brukar sommarjobb på nöjesfält inte smälla så högt). Gillar din idé med att ge de med 20.00 en form av kompensation – fast vid närmare eftertanke så drabbas ju många andra med, på ”halv-attraktiva” utbildningar som exempelvis Röntgensjuksköterska i Göteborg, mellan HT2009 och HT2010 i i urval 1 så har betygsvärdet på lägsta intagna stigit från 16,77 till 18,80/18,81 (numera två betygsgrupper) uppenbart pga meritpoäng!
Nej, jag tror man får göra en översättningsnyckel kurs för kurs, jag har tittat på mitt eget betyg och jämfört med min yngre fru som gick ut efter 2003 – i stort sett alla kurser är ju samma sak, typ Matematik A – D, språken, psykologin – hittar inget som skiljer nämnvärt. Faktum är att på behörighetsfronten, alltså de kurser du måste ha läst för att bli antagen – där går det utmärkt att komma in med ett äldre kursbetyg (typ gamla sortens Matte B för att bli Psykolog) So whats the big deal?
Hej!
Till en början så behövs det att ”kompetenta” personer ser över antagningsreglerna, och då måste politikerna ”rensas ut” för de
har ingen roll att fylla i det här sammanhanget.
Låt universitet och högskolor tillsammans med tex nyutexaminerade
arbetslösa unga akademiker fixa till systemet. De som sitter inne i
systemet, dvs de som jobbar ute på universitet och högskolor har
ju specialistkompetens. Dessutom kan de unga nyutexaminerade och
många gånger ”ofrivilligt” arbetslösa akademikerna hjälpa till att
reformera systemet, då de besitter mycket kunskap och erfarenhet
utifrån studentperspektiv.
Tex så skulle vi kunna göra som i Finland där man har ett antagningsprov till inte bara hela utbildningar utan också i varje enskilt ämne. På så vis
blir det inte bara gymnasiebetyget som avgör. Detta har jag egen erfarenhet av då jag har studerat på Universitetet i Helsingfors där
jag gick förvaltningsprogrammet med huvudämne offentlig ekonomi med statskunskap.
Antagningsprov var jättebra då det ger en tydligare bild för de som skall sköta antagningen om personen är lämplig eller inte. De kan tex titta på hur man svarat på olika frågor och om man kan resonera på ett bra sätt
när man formulerar sina svar.
Sedan är det finska systemet mer fokuserat på kunskap och dessutom så var det verkligen heltid och inte som i Sverige väldigt få timmar i veckan.
Jag kan jämföra då jag också studerat i Sverige och det är ganska stora skillnader får jag säga.
Det finska systemet passade mig bra och dessutom var kvaliteten mycket hög och lärarna var verkligen engagerade.
Så det är mycket som behöver göras om vad gäller antagningssystemet, och jag tycker vi borde ta tillvara de nyutexaminerade och relativt nyutexaminerades kompetens och kunskaper. För det finns mycket att hämta där. Tex vi som har erfarenhet från andra länder har ju en del att dela med oss av.
Det nuvarande nya antagningsreglerna kommer att göra att de som missgynnas riskerar att stå helt vid sidan om och tvingas ut i antingen permanent arbetslöshet eller tvingas ta sitt ”pick och pack” och helt sonika utvandra/emigrera till länder där vi tas emot och accepteras som
människor. Det nuvarande systemet kommer att leda till att många av
de som stängs ute från utbildningarna vid universitet och högskolor flyttar bort från Sverige, och nästan ingen av dem lär ju återvända till Sverige under överskådlig framtid.
Så Sverige behöver startas om från början och i utbildningsfrågor så bör politikerna fråntas all rätt att besluta eftersom de inte har rätt kompetens för att fatta beslut om tex den högre utbildningen. Politikerna sitter ju bara där idag och leker med ”människoliv”, då det pågår ett socialt experiment.