Lättare att säga nej när man vet vad man säger nej till

Idag presenterades den första opinionsmätningen efter att de rödgröna presenterat sin gemensamma politik. Undersökningen är genomförd 28 april – 5 maj, det vill säga den period då de rödgröna förslagen presenterades, med kulmen i skuggbudgeten den 3 maj. Resultatet är talande. För första gången på nästan ett år leder allianspartierna över den rödgröna oppositionen. Det är en förändring som är statistiskt säkerställd, trots att förändringarna i de enskilda partiernas stöd inte är det.

De rödgröna har hittills klarat sig bra genom att kritisera regeringen och angripa deras förslag på alla upptänkliga sätt. Det har tilltalat många väljare som inte tyckt att regeringen har levt upp till allt som de hoppats på. Fokus har under en lång tid legat på missnöjet med regeringen istället för på oppositionens egna förslag. Under en lång tid har vi fått veta att vi inget får veta förrän i april och att de flesta skarpa förslagen kommer först i skuggbudgeten. Nu har deras budget presenterats och den rödgröna politiken börjat ta form även i medierapporteringen. Istället för att bara klaga måste de rödgröna nu visa upp sina egna visioner om hur Sverige ska se ut i framtiden.

Den rödgröna enigheten som oppositionen har skrutit om visar sig nu inte hålla för närmare granskning. Väljarna gäspar åt eller tar avstånd från många av de förslag oppositionen har lyckats enas om. Det tog inte heller lång tid innan det visade sig att fasaden har sprickor. Det gäller såväl oenigheten om att återinföra av förmögenhetsskatten som synen på Las. Väljarna reagerar som förväntat med att överge de rödgröna partierna. Alliansen har inte lyckats fullt ut med sina reformer och vissa löften från valrörelsen 2006 har ännu inte infriats. I jämförelse med det rödgröna alternativet är dock regeringen stark och allianspartierna har en politik som väljarna har förtroende för. Väljarna tror inte längre att en god välfärd kräver världens högsta skatter, inte heller gillar de att inte få klara besked om politiken före valet. Så länge miljöpartiet och vänsterpartiet håller fast vid sina grundläggande värderingar kommer de heller inte att få det och efter valet kommer det handla om vem som blir överkörd snarare än om hur de ska komma överens.

Att Alliansens partiledare i samband med sin tågturné nu i veckan passade på att plocka politiska poäng på oppositionens utspel är inte konstigt. De nio vallöften som presenterades handlade mest om vilka delar i oppositionens politik man säger definitivt nej till. Det har förekommit kritik mot att löftena inte är visioner om vad som ska göras utan löften om att inte göra andra saker. Det är sant. Samtidigt är dagens politiska landskap präglat av blocken och det har blivit allt viktigare att visa upp skillnaderna mellan de två alternativen – speciellt i ljuset av att både moderaterna och socialdemokraterna rört sig mot mitten. Att då lämna nio löften med syfte att visa just på skillnaderna är helt rätt, både strategiskt och som budskap till väljarna. Vi vet också åt vilket håll Alliansen vill ta Sverige, då gör det inte så mycket att vissa konkreta visioner dröjer. Samtidigt gäller det för Alliansen att inte tappa fart och vaggas in i en falsk känsla av trygghet. För att vinna väljarna räcker det inte med att visa upp oppositionens tillkortakommanden. Visioner om framtiden krävs också för att vinna väljarnas fortsatta förtroende. Risken är annars att väljarna avstår från att rösta på de rödgröna, men utan att istället lägga rösten på Alliansen.

Ännu vet vi inte hur mycket den rödgröna politiken påverkat opinionenlängre sikt, eftersom de rödgröna förslagen bara börjat sjunka in i medborgarnas medvetande. De kommande opinionsundersökningarna kommer att ge fler svar. Att oppositionens långvariga övertag är brutet står dock klart. Valet är långt ifrån avgjort, oavsett vad statsvetare och andra experter uttalat tidigare. Det betyder att den valrörelse som nu börjar verkligen kommer att avgöra höstens val. Det är en vinst för demokratin. Om Alliansen dessutom lyckas säkra fyra år till i regeringsställning betyder det en vinst även för Sverige.

Opinionsundersökning från Demoskop, maj 2010. M 30,6%, FP 9%, KD 5,4%, C 4,2%, V 4,8%, MP 8,8%, S 33,8%, SD 2,1%

Ingen stiltje i opinionen

Intressant?

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2010/05/06/lattare-att-saga-nej-nar-man-vet-vad-man-sager-nej-till/

1 kommentar

6 pingar

  1. Tror knappast att en mätning som påbörjades 28 april kan ge utslag från presentation av skuggbudget 3 maj.

    Hela euforin andas desperation.

    Dessutom – Många är de yttre faktorer som talar starkt emot ett sånt här resultat – inte minst det enorma oljeutsläppet i USA och Greklandkrisen, vinterns elräkningar m m.

  1. […] den senaste, som visar ett ras för Sverigedemokraterna. För ett par veckor sedan var nyheten att de rödgröna tappat mark till Alliansen i undersökningar gjorda i anslutning till första maj och under den period de presenterade sin […]

  2. […] Per Pettersson också ett bra inlägg att det är alltid lättare att vara kritiskt mot regeringen om man ändå inte måste ta ställning för något annat alternativ, med tanke på demoskop senaste mätning som visar ledning för alliansen. Odelberg skriver också om det den undersökningen. […]

  3. […] bloggare: Per Ankersjö, Alexandra Anstrell, Pär Gustafsson, Kent Persson, Johan Pettersson, Per Pettersson, The Campaign Dossier, Gunnar Hökmark, Stefans konspirationer, Makthavare, PL&C, Dick […]

  4. […] 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, Posted by essbeck Filed in Uncategorized Tags: Demoskop, opinion, politik, väljarstöd […]

  5. […] This post was mentioned on Twitter by Per Pettersson. Per Pettersson said: Lättare att säga nej när man vet vad man säger nej till: http://wp.me/prWTN-mv […]

  6. […] Fler bloggare: Per Pettersson […]

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.