Ensam storstadsliberal söker

Flera partier slåss om de eftertraktade storstadsliberalerna. Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och till och med Miljöpartiet gör allt för att förföra liberalerna i landets storstäder. Så var ska en ensam, vilsen storstadsliberal egentligen söka sig en varm famn?

Tors Torn vid Norra stationsområdet i Stockholm, arkitektskiss.

Tors Torn, ett av de senaste förslagen till högre hus i Stockholm

Storstadsbor är mer liberala, både ekonomiskt och livsstilsmässigt, än sina landsmän på landsbygden. Inte konstigt då att de liberala partierna har större framgångar i storstäderna. Samtidigt har ett nytt parti börjat attrahera liberala storstadsväljare, ett parti som inte tidigare haft en naturlig liberal profil. Det handlar om Miljöpartiet.

Folkpartiet liberalerna har tappat väljare till Miljöpartiet i storstäderna, fler än som gått andra vägen. Det som lockar är den livsstilsliberala ideologin kombinerat med en uttalad politik för hållbar utveckling. Med en fortsatt god ekonomisk utveckling har många storstadsväljare hittills inte heller brytt sig så mycket om samarbetet med de mörkröda, även om många av de nya miljöpartiväljarna skulle drömma mardrömmar om någon berättade för dem att Lars Ohly skulle bli minister med inflytande över något som helst viktigt politikområde. Strömmen av väljare till miljöpartiet har också stärkts av att de liberala partierna givit upp och lagt sig platt i integritetsdebatten. Istället för att stå upp för integritet och rösta emot FRA-lagen och IPRED har både Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet lagt sig platt inför hotet att Moderaterna skulle spräcka Alliansen över frågorna.

Per Altenberg (FP) är en storstadsliberal som inte tänker låta detta fortsätta och för att locka tillbaka de liberaler som snubblat över blockgränsen till de gröna har han skrivit ihop ett frieri till storstadsliberalerna. Manifestet innehåller många goda argument för varför en liberal storstadsväljare bör sälla sig till de liberala partierna snarare än till det globaliseringsfientliga Miljöpartiet, till den frihetliga Alliansen snarare än den skattehöjande vänsteroppositionen. Vad som saknas är argumentation om integriteten, eftersom det inte finns några klara garantier. Altenberg själv värnar integriteten, även om det inte är hans största profilfråga, men än så länge finns det inga klara besked om hur Folkpartiet liberalerna kommer att agera nästa gång integritetskränkande frågor dyker upp för behandling i riksdagen.

Nu är ju Folkpartiet liberalerna inte längre det enda liberala partiet i Sverige. Centerpartiet har också kommit ut som goda liberaler och har allt mer närmat sig sina folkpartigrannar. Hur ska då en storstadsväljare välja, med två snarlika partier att vända sig till?

Skillnaderna på riksplanet är inte stora. Partierna vill båda sänka skatter och öka valfriheten. De har lite olika förslag på vilka skatter som ska försvinna först, där FP prioriterar att avskaffa värnskatten. De har olika förslag om att förändra LAS, men båda vill göra förändringar. Folkpartiet liberalerna är mer uttalad EU-vänliga och vill folkomrösta om Euron så snart som möjligt, Centerpartiet har sin profil i småföretagande och till viss del miljön.

Skillnaderna i storstäderna är inte heller stora. Om vi tar Stockholm som exempel är det bara några profilfrågor som egentligen skiljer.

Utöver det finns det likheter men där partierna prioriterat olika. Centern har som outsider exempelvis haft en bättre position vad gäller att trycka på för mer sponsring i kultursektorn och idrotten, men Folkpartiet liberalerna driver egentligen samma politik.

Så hur ska en vilsen storstadsväljare egentligen rösta? Svaret är inte enkelt, men ligger i de små men viktiga skillnader som presenterats här. Valet bygger på prioriteringar. Vilka frågor tycker man är viktigast och vilket parti matchar bäst i dessa frågor? Samtidigt finns självklart möjligheten att kryssa en kandidat som tillhör ett visst parti men vars profilfrågor sticker ut från partiets officiella linje.

Jag känner personligen många liberaler som helst av allt vill rösta på Folkpartiet liberalerna, men som tvekar på grund av den fientliga inställningen till högre hus i innerstaden. Jag är själv väldigt välvilligt inställd till högre hus även i innerstaden och har diametralt motsatt åsikt mot partiet i just denna fråga. Jag är även medlem i Yimby sen länge. Jag står dock inte på någon lista så mig går det inte att kryssa. För de tveksamma som tycker att detta är en av de viktigaste frågorna i valrörelsen återstår då antingen att rösta på Centerpartiet eller att hitta någon på Folkpartiet liberalernas lista att kryssa, någon som delar denna åsikt. Jag känner för tillfället inte till någon och därmed blir detta blogginlägg en utmaning till folkpartisterna: de kandidater som är villiga att driva på för högre hus även inom tullarna och som är beredda att stå upp för åsikten offentligt i valrörelsen kan höra av sig till mig, så presenterar jag er här på bloggen.

Intressant?

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2010/06/15/ensam-storstadsliberal-soker/

De grönrödas vrickade logik

86 % av befolkningen skulle jobba lika mycket om de fick sänkt skatt. Det tolkar de grönröda som att jobbskatteavdraget inte leder till fler jobb. Logiken är bristfällig men säger en hel del om oppositionens sätt att tänka.

Den grönröda oppositionen har lämnat frågan öppen när det gäller hur de vill skapa fler arbeten. Politiken som presenterats har hittills snarast varit ett hot mot fler arbeten än en hjälp. För att rätta till det presenterar de idag sin gemensamma jobbpolitik i en debattartikel i DN. Den som hoppats på bra svar och nya idéer för hur fler ska komma i arbete blir dock besviken. Större delen av deras program handlar om att staten ska betala för fler jobb genom fler jobb i välfärdssektorn, stöd till nya bostäder och investeringar i klimatsatsningar.

Satsningar på utbildning, samma sak som alliansmajoriteten anser är avgörande för svensk konkurrenskraft, ingår i programmet men satsningen handlar bara om fler platser istället för anpassningar till vilka utbildningar som behövs för att få fler i arbete och satsningar på kvalitet. Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag och för dem som anställer arbetslösa ungdomar ingår också, satsningar som är snarlika de satsningar alliansen redan genomfört. Skillnaden är att alliansen sänkt arbetsgivaravgiften för alla unga, inte bara dem som varit arbetslösa en viss tid.

Den stora nyheten i de grönrödas debattartikel är dock inte deras politik. Istället avslöjar de mycket om sitt sätt att tänka och vad de uppfattar som logiskt resonemang. Det förskräcker, men förklarar också mycket.

Oppositionen har gjort en undersökning där de bland annat frågat människor om de kommer att jobba mer, mindre eller lika mycket om de får sänkt skatt. 86 % säger att de skulle arbeta lika mycket. Dessutom visar undersökningen att ”fem procent säger att de faktiskt skulle arbeta mindre med ytterligare skattesänkningar. Bara fyra procent uppger att de skulle jobba mer”.

Utifrån detta drar oppositionen slutsatsen att skattesänkningar inte leder till fler jobb. Det är inte logiskt utifrån givna data. Istället är den logiska slutsatsen att skattesänkningar ökar sysselsättningsgraden. Om fem procent skulle arbeta mindre betyder det att andra måste göra deras jobb, vilket ökar arbetstillfällena. Om de flesta skulle arbeta lika mycket men ha mer pengar att själva bestämma över efter att skatten dragits, kommer fler att konsumera lite extra och därmed öka antalet arbetstillfällen genom ökade köp av tjänster och produkter. Dessutom kommer fler människor att sätta av pengar i eget sparande, något som kommer att hjälpa människor att klara akuta privatekonomiska kriser. Svenskarna är idag bland de sämsta i västvärlden på att spara och är därmed mer utsatta för ekonomiska problem än andra länders medborgare.

De grönröda drivs av en vänsterpartistisk världsbild i stor utsträckning, en världsbild där höga skatter är en bra sak för att de ger mer statlig kontroll över de ekonomiska medlen. Skattepolitiken ska inte skapas utifrån vetenskapliga förutsättningar utan vetenskapen ska anpassas för att bevisa att höga skatter är det enda rätta.

I sin jakt på bekräftelse har de grönröda länge varit villiga att gå långt vad gäller att feltolka resultat och dra slutsatser som i bästa fall är långsökta. I dagens debattartikel är det dock första gången de hoppas att väljarna inte ska kunna läsa vad som faktiskt står, första gången de svart på vitt presenterar sina resultat och sedan drar en diametralt motsatt slutsats mot vad varje logisk analys skulle göra. Antingen tror de att väljarna blint litar på allt de säger utan att ifrågasätta, eller så är de numera så övertygade om att de har rätt att de inte själva ser bristerna i resonemanget. Oavsett vilket visar de med all önskvärd tydlighet varför de inte är lämpade att styra Sverige efter valet i höst. Valet är långt ifrån avgjort och det är i princip dött lopp i opinionsmätningarna, men plötsligt har läget för alliansen, genom en enda debattartikel från de grönröda, blivit mycket mer gynnsamt.

Intressant?

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2010/06/15/de-gronrodas-vrickade-logik/

Väljarindex

Jag har tidigare på bloggen lyft upp Viktor Tullgrens arbete med att presentera ackumulerade medelvärden för de olika opinionsundersökningarna för att på så sätt fånga upp trender och inte enstaka mätningar som i sig inte säger så mycket. Jag påpekade också att det media som först kommer med en sådan tjänst kommer att få mycket cred.

Nu visar det sig att det finns en åtminstone liknande tjänst hos SVT. På deras webbplats kan man se ett medelvärde för undersökningarna; som jag förstår det för den aktuella månaden och inte ackumulerat, men det är ett steg på vägen. Besök alltså gärna SVT:s väljarindex om du vill veta mer om opinionens utveckling utifrån ett mer samlat perspektiv.

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2010/06/14/valjarindex/

Skydda sanningssägarna

Wikileaks logo - hourglassDen oberoende sajten Wikileaks sprider information som världens ledare helst av allt inte vill att någon ska se. Det rör allt från dokument om förhandlingarna kring ACTA till underrättelseuppgifter och filmer som visar missförhållanden inom militära operationer. Nu vill Pentagon en gång för allt utplåna denna vagel i ögat på statens sanningsmonopol.

För en tid sedan satte EU-parlamentet ner foten och krävde att hemlighetsmakeriet kring ACTA-förhandlingarna stoppades. Parlamentet krävde insyn i förhandlingarna och ställde även en del krav på innehållet. Varken EU-kommissionen eller förhandlingspartnern USA var speciellt intresserade av dessa krav och gör fortfarande vad de kan för att hålla allting hemligt. Samtidigt lyckas sajten Wikileaks komma över några av de dokument som förhandlas om, något som kan ge parlamentet nya trumfkort i kampen mot hemligstämplarna.

Inte långt därefter publicerades på Wikileaks en film som visar hur amerikanska soldater, uppslukade av kriget till den grad att de ser på det som ett videospel med poäng för varje dödad ”fiende”, skjuter ner oskyldiga människor på ett torg från en helikopter. Filmen väckte ramaskri och saken blev inte bättre av att det visade sig att den amerikanska krigsmakten mycket väl känt till saken redan innan publiceringen.

Listan på avslöjanden kan göras lång. Det är inte alltid USA som är den ”drabbade” parten, även om de mest spektakulära avslöjandena på senare tid har berört amerikanska förehavanden. Nu vill USA stoppa sajten till varje pris och grundaren Julian Assange lever på flykt undan Pentagon. Hans ”brott” är att han avslöjat osanningar och missförhållanden. Han har vågat agera som journalister gjorde förr i tiden när allt gick att publicera, speciellt när det gällde kampen för demokrati och yttrandefrihet. Tryckfriheten är omfattande tack vare denna kamp i större delen av västvärlden, inklusive USA och Sverige. Trots det kommer amerikanska intressen sannolikt att göra allt som står i deras makt för att tvinga svenska myndigheter att stänga ner de av Wikileaks servrar som står i Sverige. Huruvida det kommer att lyckas är oklart, med tanke på de politiska skandaler som rullades upp på löpsedlarna senast USA utövade påtryckningar på den svenska regeringen att agera mot servrar de inte gillade. Antingen blir det ny politisk skandal med efterföljande avgångar bland ministrar, eller så blir det frostiga relationer mellan USA och Sverige.

Det naturliga för Sverige vore att försvara tryckfriheten och bevilja Wikileaks det utgivningsbevis som krävs för att sajten fullt ut ska kunna omfattas av tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar. Samtidigt är det problematiskt att tryckfrihetsförordningen har undantag som potentiellt kan missbrukas. I 7 kap. 3 § står nämligen att läsa följande:

3 § Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;

2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3. Lag (1988:1448).

De hemliga uppgifter som Wikileaks lämnar ut för att avslöja sanningen kan säkert av vissa betraktas som obehörig befattning med hemlig uppgift. Förvisso är det inte Sverige som hemligstämplat uppgifterna, men vill man upprätthålla goda relationer med USA är vissa sannolikt beredda att välja att se hemligstämplingen som giltig, oavsett vem som satt den där. I förlängningen skulle givetvis en sådan syn förhindra avslöjanden om exempelvis missförhållanden i Iran, men vi kan inte alltid lita på att man vid politiska hänsynstaganden tänker så långt i förväg. Om tryckfriheten däremot är så pass stark som det alltid hävdas, borde Wikileaks och dess grundare få en permanent fristad i Sverige och en grundlagsskyddad rätt att publicera de uppgifter som finns om såväl diktaturers som demokratiers övergrepp mot mänskliga rättigheter. Om man kliver över gränsen för det rimliga kan Wikileaks också åtalas, precis som alla medier, och få ett straff i form av böter eller fängelse för den ansvariga utgivaren. Om tryckfrihetsförordningen följs garanteras rättssäkerhet och det är också en garant för att sajten inte stängs ner – lagstiftningen medger sanktioner men frånsett konfiskering av enskilda upplagor finns inget som medger total censur.

7 kap.

7 § Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske. Lag (1998:1438).

8 § I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1-3, 4 såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott. Lag (1988:1448).

Sverige borde med andra ord ta sitt ansvar som en demokratins förkämpe i världen och garantera Wikileaks och Julian Assange fristad i landet. Sanningen och demokratin är viktigare än att president Obama hälsar på i Sagerska palatset.

Intressant?

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2010/06/14/skydda-sanningssagarna/

Kristen och HBT-person? Då är du välkommen på läger!

EKHO:s annons om läger för kristna HBTQ-ungdomar 2010Jag är inte själv troende. Jag är inte ens agnostiker utan uttalad ateist. Det är dock mitt eget val och jag vill nog påstå att ateismen också är en viss ”tro” på sitt eget sätt. Det enda som är förenligt med total vetenskaplighet är ju agnosticismen, som säger att det är omöjligt att veta huruvida det finns en gud eller inte. Ateismen är ett aktivt val att tro att det inte finns någon gud, trots att tesen inte går att bevisa.

Be this as it may, jag tänker ändå upplåta annonsplats på bloggen för ett läger för kristna HBT-ungdomar som organisationen EKHO anordnar. Jag kommer inte själv åka på det, framför allt eftersom jag bara uppfyller ett och ett halvt av kriterierna för lägret, men jag tycker att det är viktigt att informationen sprids till dem som är berörda. När tidningen Dagen valde att inte ta in annonsen för att den kunde anses stötande för dess läsekrets blev det än viktigare för oss mer fritänkande att sprida annonsen.

En annons om utlevd homosexualitet passar inte i Dagen. Dessutom var den formulerad på ett utmanande sätt, säger chefredaktören Elisabeth Sandlund.

Jag vet inte om den annonsen som publicerats på EKHO:s webbplats och som jag återpublicerar här är samma som de skickade till tidningen. Om så är fallet undrar jag vad som är utmanande i den. Är det utmanande att vara tydlig med att man kan vara HBT-person och kristen? Är det utmanande att vilja växa istället för att hållas instängd av trångsynthet hos konservativa troende?

Annonsen från EKHO är inte utmanande på annat sätt än att den utmanar de inskränkta föreställningar som tydligen finns hos Dagens läsare. Det är en utmaning som inte kommer en dag för tidigt. Sandlund säger att det inte är en demokratisk rättighet att få sin annons publicerad i en tidning. Det är sant. Men det är inte heller en demokratisk rättighet att diskriminera om man gömmer sig bakom religiösa skäl. Lägret må provocera, men det kommer att hållas och kommer antagligen att bli mer välbesökt tack vare Dagens vägran att ta in annonsen. Jag önskar arrangörer och lägerdeltagare lycka till och hoppas att det blir ett roligt läger för alla.

Intressant?

Permalänk till denna artikel: https://perpettersson.eu/2010/06/14/kristen-och-hbt-person-da-ar-du-valkommen-pa-lager/